Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fem dikter af Verner von Heidenstam - 1. Natten - 2. Minnenas gård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu anar du den hemlighet,
som fåfängt jag förtiger.
Då nattens himmel tindrar kall,
förfärdigar jag gudar,
som jag kan hålla af, när all
min ungdoms grafsång ljudar.
Men smyg ej till min port och hör,
när torgen sofva skumma,
vid första steget utanför
bli mina gudar stumma;
ty deras röst och lyras sträng
förnam jag blott den sena
och tysta stund, när vid min säng
jag grät på knä allena.
¥
2. 0Kim»eua»
Rurorna brumma. Länge jag gått,
längre än stigarna ledde.
Ensam i kvällen en boning jag nått,
dit jag livar afton trädde.
Gårdsmän, ären 1 väckta?
Ej har jag hem och ej har jag härd.
Stjärnorna, hvilka lyste min färd,
alla de föllo släckta.
Ej är det huset af timmer och steri.
Väderhanarna skrämma.
Väggen är dimma och villa och sken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
