Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rackare-Nilsens förste abborre. Allmogehistoria af August Bondeson. Med 4 teckningar af Viktor Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jösses!» tänkte jag. ’
Och käringen blef också så
tändande galen, så hon tog
abborren och smäckte till mig midt
i synen med honom, tag på tag,
och det var då en guds lycka,
att hon inte rent stack ut ögonen
på mig med de hvasse
rygg-sylarna på honom.
»Jag ska ge dig, ditt leda lif,
för du drar hem sådan uselhet,
som en rent ska fördärfva sig på, din rackareungc 1»
skrek hon. »Gjorde jag rätt, så skulle jag riktigt karda
dig i synen med detta härninga usla fiskaaset. Och drar
du hem en abborre till, så slår jag både armar och ben
af dig. Kom ihåg det, ditt leda lif 1»
Därmed slängde hon min store granne markabborre
på sopedyngan och sprang in i köket och slog i
köksdörrarna efter sig, så det skräll i hela hyttan.
Jösses 1 Jag tyckte rent, det var, som om de hade
slängt mig ut ur himmelriket och ända ner i det rödaste
rickarum. Det sved och värkte i synen så — för hon
hade jagu kardat mig ordenteligt nog, som hon gjorde.
Men då så gaf jag mig också den onde på, att om
jag så fick ett helt lass med abborrar, så skulle då, min
själ, aldrig hon få se en fena af dem. Och inte fick hon
häller. Hon slapp att sticka sig tidare, men så slapp
hon också att smaka på dem. Och abborre är, min lif,
den bäste och fastaste fisken, till visse om en saltar på
honom och låter honom ligga litet, innan en kokar’n.
Tstl Nappa’t inte för dig, Kristian? Jo! Nu
komma de. — Håll nu käft, Kristian 1»
August Bondeson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
