Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den okända. Berättelse af Thore Blanche. Med en vignett af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som om han hela tiden bevittnat öppnandet af cn sluss,
där vattnet länge trängt på och nu med ohejdad fart rusade
ut genom dammluckan.
Han började sina afslöjningsförsök med en attack mot
sig själf. Han var trött på sin anonymitet, han ville
presentera sig för henne, sända henne sitt porträtt 1
Hennes svar visade, att hon genomskådat honom.
»Jag borde för länge sedan ha väntat det,» skref hon,
»ty jag visste ju, att stunden skulle komma, och jag är
endast glad och lycklig öfver, att Ni låtit den dröja så
länge. Jag känner på mig, att det snart skall vara slut
mellan oss, men jag har ingen rättighet att beklaga mig.
Hur många är det väl, som få njuta ett halft år af
ogrumlad glädje?
»Nej, jag vill icke veta hvarken Ert namn eller Er
samhällsställning, lika litet som jag vill ha Ert porträtt.
Anse mig icke för otacksam, men — ser Ni, jag har i
min fantasi skapat mig en hel liten roman, där Ni är
hjälten och jag den lyckliga hjältinnan. Jag vet så väl,
huru-dant Ert utseende är. Jag vet, hur god Ni ser ut. då Ni
skrattar, och jag ser blicken och det milda uttrycket i
Era ögon. Oita har jag smekt Ert mjuka, vågiga hår —
ty Ni har vågigt hår — och — hvarför skall jag neka till
det? — ofta har jag känt Er kyss på mina läppar. Hur
många gånger har jag icke vid Er sida, med Er arm om
mitt lif vandrat i skuggiga alléer och sett solskenet flyta
som guld öfver åkrarna och fälten, och hur ofta ha vi
icke då satt oss ned i någon sval berså, där jag lutat mitt
hufvud till Ert bröst och hört Ert hjärta klappa — för mig.
»Och då skulle Ni underrätta mig om hvem och
hvad Ni ärl Ni skulle ’presentera’ Er för mig, som känt
och älskat Er så längel Ni skulle vilja förstöra min sköna
dröm; och hädanefter skulle jag se Er uppflugen på en
kontorsstol med pennan bakom örat; innanför en bank-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
