- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1895 /
88

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den okända. Berättelse af Thore Blanche. Med en vignett af D. Ljungdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

processer tillvunnit honom anseende för att vara en
duktig jurist.

En dag mottog han inbjudning till bal hos en högre
ämbetsmannafamilj, hvars bekantskap han nyligen gjort,
men dit han ännu icke varit bjuden. Det förvånade honom
icke, han var känd som en god valsör, hade en vacker
framtid för sig och det fanns flera döttrar i huset. Värden
var en framstående ämbetsman, värdinnan ett behagligt
fruntimmer med det vackraste gråa hår, och döttrarna voro
lifliga och glada flickor.

Efter några hvirflande slag balsalen rundt förde han
en af döttrarna i huset till den för ögonblicket tomma
salongen. Hon kastade sig med ett bortskämdt barns
själfs-våld ner i en soffa, och under det att han stod framför
henne och svalkade henne sakta med solfjädern, hvilade
hans blick med en viss eld på hennes fylliga, vackra gestalt,
som bildade en flämtande hvit sky på den mörkröda
sidenbrokaden.

Då hon mötte hans blick rodnade hon och satte sig
upp i soffan, medan han slog sig ner och började röra i
en del fotografier, inlagda i en hvit marmorskål.

»Tycker ni, att det är roligt att se på porträtter?»
frågade hon.

Han skrattade.

»Ja, jag kan inte neka till detl Ibland kan man ha
större nöje af ett porträtt än af själfva originalet.»

Hon slog ihop sina händer med en komisk åtbörd.

»Och det kan ni säga med pappas och mammas och
allas våra porträtt midt för ögonen?»

Han böjde sig leende ned öfver fotografierna och
berömde deras likhet.

»Det där är väl ändå ingen syster!» sade han,
pekande på ett af porträtten. »Åtminstone har man svårt
för att tro detl»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1895/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free