Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hasselberg. Minnesteckning af Richard Bergh. Med Hasselbergs porträtt och 9 afbildningar af hans verk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ehde af två principer: fördelningsprincipen och
utjämnings-principen, något som han ständigt förfäktade. Hvad jag
däremot vill uppehålla mig vid är de af hans idéer,
hvilka närmast sammanhänga med hans egen utveckling,
och som hans lif illustrerar.
Från arbetare till konstnär; från maskinmässigt släp
till själfständigt skapande; från arbetet som en tung plikt
till arbetet som lifvets glädjekälla och jagets befriare —
arbetet som den store lifsbejakaren. Så torde den ledande
principen i Hasselbergs åskådning kunna uttryckas.
Fienden i samhället var det slafviska, själlösa arbetet, hvilket
ej förmådde skänka sin utöfvare glädje eller höja honom
i sina egna och andras ögon — det arbete, som gjorde
arbetaren till en maskindel och därmed aflägsnade honom
så mycket mer från — konstnären. Ty konstnär, det
var i Hasselbergs ögon det eftersträfvansvärda målet för
hvarje arbetare. Något af konstnär kunde hvar arbetare
— åtminstone hvar handtverkare bli. Finge denne endast
tillfälle att sätta in aldrig så litet af sin personliga vilja
och ärelystnad i det han utförde, vore han redan på väg
mot det målet. Förmåga skulle ej fattas den allvarligt
sträfvande; förmågan hade ju kommit till honom själf
den obetydlige snickarlärlingen. Det arbetaren
frambringade hade ett långt större värde, när man kunde finna
en aning om skönhet däri, arbetet kunde för resten vara
stort eller litet, en väldig byggnad eller en liten stöfvel.
Människorna sågo i allmänhet på »det sköna» såsom
något sekundärt, visserligen behagligt, men i grunden
tillhörande lifvets lyx. Detta berodde på bristande
kunskap, om hvad skönhet är. Godhet, ändamålsenlighet,
styrka, själfständighet, djärfhet, samhörighet voro begrepp
bland många andra, som icke kunde skiljas från det
enhetliga begreppet: skönhet. Skönhet vore alltings slutliga
mål, det ständigt föresväfvande idealet i fråga om allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
