Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första positivet. Ett julminne af Gustaf Schröder. Med 2 teckningar af Einar Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dalbykarlen i dagligt tal kallar äpplen, är helt enkelt potatis.
Sådana kunde vi ju icke hänga i julgranen. Hvarföricke!
Vi hade gult papper. Lindade vi detta om potatisarna,
skulle de förträffligt göra tjänst som äpplen, pryda upp
granen betydligt. Och det gjorde de ock verkligen. Hur
vi ansträngde vår uppfinningsförmåga, lyckades vi få
granen någorlunda lik en sådan från vårt fädernehem, och
belåtenheten var stor då den svårigheten var öfvervunnen.
Återstod julklapparna! Vi stodo en stund villrådiga,
men så gick hvar och en för sig. Min bror och jag
genomgingo våra få tillhörigheter och funno på ett och
annat. Men hur skulle vårt främmande reda sig, ty många
klappar skulle vi alla hafva och gifva?
Problemet löste han nog, ty vi hörde honom syssla
med papper och fråga efter snören, och därpå förnams
rassel af pennan, ty alla klappar skulle förses med
passande utanskrifter, tänkspråk och verser.
Alla klappar samlades i en korg som stod ute i
förstugan, och då jag lade dit mina var korgen nära full.
Hvad i alla fridens dagar kunde det vara! »Klart!» sade
min bror; »hugg i, bära vi ned korgen i matsalen (ett
litet trefligt rum bredvid köket), där vi ha granen.»
»Har ni så mycket och så stora julklappspaketer?»
frågade Sara och slog ihop sina händer. »Åldrig hade
jag tänkt mig något sådant här uppe i skogen.»
»Ja, nu skall du se,» sade vi, mycket lifvade. »Tänd
nu alla ljus och fram med ölmuggen!» Den fingo vi och
därtill ett fat smörbakelser. Hurra! Sten Mattson!
Längre än halfva vägen till munnen kom icke
muggen, ty helt plötsligt ljöd där en ovanlig musik. Ljudet
dämpades af dubbelfönster, gardiner och väl stängda dörrar,
men ljöd fullstämmig och välljudande. Hvad kunde det
vara? »Ja, hvad är det?» Trollen. Ingen kunde svara
därpå. Hvem eller hvilka kunde spela så? Trollen? För-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
