Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första positivet. Ett julminne af Gustaf Schröder. Med 2 teckningar af Einar Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ett positivi»
Förtrollningen var löst, löst till allmän glädje. Sä
slutade stycket. »Stig in!» Nej, mannen började ett nytt
stycke, och tålmodigt hörde vi det till slut, ehuru det
började bli kallt och snön yrde omkring. »Var god stig
in!» upprepades en gång till, men utan verkan, ty
mannen lagade sig till att fortsätta.
»Ah,» sade vårt främmande, »han förstår ej svenska.»
Så upprepades inbjudningen på tyska, hvilket alla
positivspelare vi sett syntes förstå. Den gången förstod han oss,
upplyfte sitt instrument och kom in i förstugan, där vår
tjänarinna, en liten dalbyflicka, genast var färdig att med
kvasten sopa snön af spelmannen, allt under det hon
förstulet betraktade än honom, än hans instrument.
Sedan mannen blifvit rensopad, bådo vi honom stiga
in och smaka på julölet. En tacksam blick från hans
brunsvarta ögon och långa klunkar ur muggen sade oss,
att vår juldryck var välkommen.
Nu ville han spela igen för oss, men vi bådo honom
sätta sig ned och slå sig i ro hos oss öfver helgen. Vi
vore ju själfva långt från hemmet, långt från släkt och
vänner. Vi tyckte den långväga vandraren behöfde hvila
och vänlighet här långt uppe i norden bland is och snö.
Han visste icke, om han vågade emottaga vår gästfrihet,
men då upplyste vi honom om vår gamla nordiska sed,
och att julen vore en förbrödringsfest här liksom i södern.
»Väl om så vore,» sade han vemodigt, »men sådan
gästfrihet som här i norden finner ni icke hos oss. Hvad
ni svenskar äro för ett lyckligt folk! Här kan man gå
hvar man vill säker till lif och egendom. Hvad ni äro
lyckliga!»
Att man, som han sade, icke kunde färdas säker till
lif och egendom i hans hemland, det visste vi nog af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
