Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret af Annila. En pojkhistoria af Karl A. Tavaststjerna. Med 2 teckningar af Einar Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte göra barnet ändå mer flat. Syskonen höllo sig ännu
så länge för skratt, men snart brast också det löst.
Lille Karl kände att blodet steg honom åt kinderna
så att de började bränna och tårarna åt ögonen. Han
böjde sig öfver sin tallrik och tuggade sin smörgås
för-tvifladt. Men mamma tog honom smekande öfver håret
och sporde mycket mildt — alldeles för mildt «— hvad
han menade med sin fråga. Likasom han icke kunnat
höra på tonfallet att också hon hade stor lust att skratta.
Naturligtvis blefvo alla uppmaningar, att lille Karl
skulle förklara sig alldeles fåfänga. Han skulle icke ha
gjort det nu, äfven om han därmed kunnat rädda Annila
undan jätten. Icke ens om pappa befallt honom göra det
i sin allra strängaste ton, hvilket han denna gång icke
gjorde, gudskelof.
Lille Karl såg icke upp under hela frukosten. Han
blcf icke vekare fast syskonens skratt blef nedtystadt af
mamma och fast han fick en kopp kaffe med mycket
mjölk i till extra förplägning. Han sväljde den och sin
hveteskorpa med en min som om han gifvit föräldrarna
ett ofantligt stort bevis på lydnad därmed, men veknade
gjorde han icke. I synnerhet som han ett par gånger
höll på att storkna och för hvarje gång drog syskonens
förnyade fnissningar öfver sig.
Om kvällen tog mamma honom på det ömma, sedan
lille Karl hela dagen burit sin harm och envishet mycket
åskådligt fram i later och miner.
»Hvad är det du är ledsen för?»
»Inte är jag ledsen —»
»Visst är du det, min gosse. Ar det för vi skrattade
vid frukostbordet? Jaså, det är det! Men vi skrattade
inte åt dig, förstår du, utan åt din lustiga fråga. Huru
kunde du hitta på att fråga om Annila skulle bli uppätet?
Berätta det för mig nu, så blir allt bral»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>