Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret af Annila. En pojkhistoria af Karl A. Tavaststjerna. Med 2 teckningar af Einar Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
okända grannsocknar och göra besök hos vildt främmande
farbröder och tanter, — öfverallt bar han med sig sin stora
idé, öfverallt grubblade han på sin stolta plan: att rädda
Annila och sina egna, samt störta Bödeln, efter han bara
var en vanlig människa och ingen oöfvervinnelig jätte.
Lille Karl hade naturligtvis en lekkamrat, en fattig
kvinnas enda son. Modern gick i gårdens arbete, rensade
kålland i trädgården och klappade byke, sonen lekte nära
intill eller såg på, hade trasiga byxor, hvita tänder och
bruna kinder, samt hette Mikko. Han var kanske några
år äldre än lille Karl, men ägde alls icke dennes
företagsamhet och djärfva mod.
När de två första gången stötte på hvarandra vid
bykstranden, utnämnde lille Karl honom genast till sin trogne
väpnare och bäste vän. Mikko tog emot utmärkelsen med
ganska utpräglad sinnesro, förhäfde sig icke öfver sin
oförmodade framgång i lifvet, utan visade sig till och med
ovillig att lämna sin mor och följa sin nye herre på
äfventyr. Men när modern fann det vara skäl att hennes
Mikko skulle få en smula erfarenhet af riddarlifvets
tjusningar och faror, och då lille Karl icke i början skrämde
honom för mycket med disciplin och stränghet, samt
dessutom lockade honom med löften om att få dela hans
mellanmål — smörgås med mjölk — och slutligen svor
på att han skulle få bakelse och efterrätt om söndag, så
bjöd den hurtige sonen sin kära moder farväl och drog
med sin unge herre ut i barnfantasiens sagovärld.
Det visade sig sedermera att modern handlat klokt,
då hon öfvertalat sin son att antaga väpnarplatsen. Mikko
fick snart en omgång af lille Karls kläder, en fin, hvit
söndagsskjorta och en ny mössa. Längre fram fick han
gå ärenden i köket och ännu längre fram anlägga något
slags livré, borsta pappas stöflar och äta med gårdsfolket
vid köksbordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
