Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Didrik Anders Gillis Bildt, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i hufvudstaden ville han ha honom i sin närhet, och för
diplomatiska notifikationer och kondoleanser ville han ha
att tillgå en riktigt stilig svensk general. OcH så
be-höfdes. det en ordförande hos de nya stadsfullmäktige,
en som hade ruter i sig men ändå icke behöfde förarga
folk, rask i vändningarna men len i tagen.
Om morgnarna kom öfverståthållaren upp till kungen
och talte om hvad intressantast rapporterna haft att
förmäla. Och de höga herrarna taltes nog vid om mycket
annat också. Det märktes stundom i konseljen, och
slutligen tog sig ett afgånget statsråd för att ganska
genomskinligt i en offentliggjord brochyr framhålla det
konstitu-tionsvidriga »sidoinflytandet». Men det var också bara
högt och förnämt folk
som hyste sådana
ovilliga tankar mot
Bildt. Den stora
allmänhetens gunstling
var han ändå.
O, hvad han fick
stockholmarna med
sig i
Sala-Sevalla-stri-den! Nu har man
nästan glömt både
namnen och striden, men
»Bergslagsbanan» ha
vi, och det med två
bolag till på köpet,
efter som
Salariktnin-gen vann i riksdagen.
Då kämpade Bildt en
allvarlig kamp för
Stockholms
handelsintressen.
Gillis Bildt.
Svea, 1895.
1C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
