Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Didrik Anders Gillis Bildt, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par gånger hade han små »uppror» att tagas med
och då var han visserligen icke populär bland småfolket,
ehuru bitterheten mera träffade hans underordnade organer.
1 »Marsoroligheterna» 1864 torde väl också en af dessa
haft mesta skulden; men till obehaget 1868, efter Carl
XII:s-stodens aftäckande, var Bildt starkt verkande orsak,
ty det var han som hindrade den förhatliga, skymmande
fondläktarens nedtagande innan invigningsdagen randats.
»Man skall ej ge vika för packet», var hans råd till
Karl XV.
Tre år förut hade farhågorna för en konflikt med
»packet» mycket bredare basis, landsortstrupper hade
inkallats för att stärka ordningsmakten i hufvudstaden. Dunkla
rykten gingo: det var tiden närmast före
representationsreformens afgörande af riddarhus och prästestånd. Men
öfverståthållaren talade själf för reformen, från sin bänk på
riddarhuset, och tillät intet polisangrepp på de jublande
folkskarorna; ja han har, då motståndschefen, Henning
Hamilton, antydde att polisskydd varit honom erbjudet
efter omröstningen på riddarhuset, förklarat att på hans
befallning intet sådant skett.
Sedan vardt det lugnare tider. Öfverståthållaren fick
tala från Stockholmsbänken i Första kammaren i stället
för, som förut, från sin ätts bänk på riddarhuset.
Han hade varit ordförande i en stor komité för
utarbetande af ny härordning; den komitén arbetade från
1861 några år framåt, men sista ståndsriksdagen
undan-sköt ärendet och kammarriksdagarna höllo sedan på med
det bortåt ett fjärdedels sekel. För det mesta var Bildt
med i riksdagen under tiden, ofta läggande ett ord till
förmån för en »krigsduglig» armé. Men i tolf år var
han borta, som svensk-norsk minister vid det nya tyska
kejsarhofvet. När han kom tillbaka blef han riksmarskalk
och året därpå statsminister i den första protektionistiska
ministären af februari 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
