Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min första hare. Humoresk af Klas Fåhraeus. Med 6 teckningar af G. E. Törner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag mumlade några ord för att dölja min förvirring,
när i detsamma vår vän Edvardo anlände, iförd två bössor,
sin dyrbara
rapp-hönshund, höga
kängor, en
ölsups-färgad tyrolerhatt.
samt en jaktväska
med fransar i
hoppets gröna farg;
hvarefter vi alla
sex instufvade oss
i ångspårvagnens
hundkupé (för att
ej störa de öfriga
resandena).
»Härligt
jakt-väder,» utbrast
Edvardo, en äkta
entusiast med
olivbrun hy och
höjda ögonbryn,
och slog ut med armen mot den uppstigande solen.
»Ja, men det blir nog ingenting,» sade direktören
kargt, »vi äro ute för sent.»
Jag ville spörja om hararna gingo och lade sig redan
vid niotiden på dagen, när min fråga af bets af ett groft
hundskall. Djuren, som först hälsat på hvarandra med
sällskapligt vänliga nosningar, hade nämligen af en
outredd anledning plötsligt råkat i ett gläfsande krakel.
»Hut, hundar!» utropade direktören i en tragisk ton,
hvarvid doggbastarden under ett förskräckligt skelande
släpade sig på magen fram till sin husbonde, liksom ville
han säga: »O, höge herre, jag vet väl, att du kan ge mig
dagg, men se — jag är din krypande slaf!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
