Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min första hare. Humoresk af Klas Fåhraeus. Med 6 teckningar af G. E. Törner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelse mot himmelen, nedkallande dess straff öfver alla
fuskande skyttar, skyndande han tillbaka till sin plats.
Jag å min sida kände alla den gamle Nimrods ärfda
instinkter vakna i mina ådror och spänna mina senor,
medan mina ögon ställde sig som på skaft spejande ut
öfver fältet.
Men skallet tilltog i skärpa — och nu — såg jag
icke i fjärran hur haren som en gråbrun punkt skumpade
ut genom ledet samt, med en plötslig krumbukt hoppande
af åt sidan, sökte sticka undan i skydd af några enar
innanför gärdesgården. Men hundarna voro i rykande fläng
efter och letade fatt honom igen. Upp och ränn, stackars
jössel Och nu bar det af som om han varit förblindad
rakt mot direktören, som bredbent behärskade fältet, medan
Edvardo stack fram
sin ölsupsfärgade
hatt och blåste en
gäll
varningssignal. Verkligen
hade direktören
efter att ha
afskju-tit sina två kulor
mot
telegrafstolpen laddat om,
men tyvärr var
han just sysselsatt
att styrka sig med
en klunk ur portvinspluntan,
när Edvardos trumpetstöt
väckte honom ur hans säfliga
själfbelåtenhet. Att tappa
flaskan och gripa geväret gick
för honom i en
handvändning, men att för haren, som, tio steg från hans
Svea 1896. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>