Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En historia vid teet af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och tusen obegripliga historier om fint folk, som hon’
fått af missförstådd fransyska och för hög diet, och som
vållade värdfolket mycken oskyldig förnöjelse och undran.
De voro lyckliga, spelade kille när det kom folk och
svälta räf eller patience, när ingen kom; de fetmade. I
en låda låg herrns prickiga brudgumsväst i kryddor som
ett öfverväldigande lustigt litet minne af yngre dagar, och
den ena sängstolpen var nött af att frun spände sina
snörlifs-remmar däremot. För sina dagliga betraktelser hade de
sina porträtter i olja, lika lyckliga som de själfva,
idealiserade af en artist med papiljotter, hvilken gifvit herrn en
västanvind i håret och frun en upprörande liten mun och
en ännu mindre kaffekopp i handen.
Och på det sättet kunde fru Molin ha lefvat hur
länge som helst, utan att se mera af sig själf än hvad
spegeln visade och silfverbrickan, om det icke kommit ett
fruntimmer i huset inåt gården som var änka och
förtjänade att bli omgift med riddar Blåskägg, hvad den saken
angick — det var alldeles tydligt, att hon koketterade för
andras män!
Man anade ingenting alls, när hon kom. Hon såg
så respektabel ut, var klädd i svart med en hel hop pärlor,
som genast stämde fördelaktigt, hade en mild röst och
hjärta, påtagligen hjärta! Skickade hon icke ner sin
jungfru att fråga hur fru Molin mådde dagen efter sedan denna
låtsat sig ha hufvudvärk, af en eller annan anledning, för
att vara comme il faut? Det blef ett mycket intensivt
umgänge, mycket varmt. Det bars assietter med godbitar
upp och ner, det blef spelpartier med skålar och förnamn,
Malvina och Edvin — Aurore hette hon — och man hade
aldrig haft så roligt förr, och herr Molin blef uppsluppet
ungdomlig och tog icke längre omständigheten med västen
skämtsamt — det var på det viset, det märktes först.
Och fru Molins ro var slut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
