Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Fehr. Minnesord af Fridtjuf Berg. Med ett porträtt af Fredrik Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1876); Profeten Jesaja, ett gammaltestamentligt utkast
(1877—79); En samling predikningar (1879); Predikningar,
andra samlingen (1881); öfversättning af F. W. Farrars
Jesu lif (1881); Evighetsblommor, en samling religiösa
dikter af nyare svenska författare (1881); Stat och kyrka
i deras inbördes förhållande (1881); Doktor Martin Luther,
en minnesbild (1883); öfversättning af Julius Köstlins
Luthers lefnad (1884); Familjebibel, valda stycken af den
heliga skrift för hemmet och skolan (1887—90); Mot
den katolska propagandan (1889); I religiösa och kyrkliga
frågor, gammalt och nytt, inländskt och utländskt i
evan-gelii tjänst (31 olika arbeten, 1891—95); Undervisning i
kristendom (1894); Om den ställning våra heliga skrifter
intaga till bruket af alkoholiska drycker (1895); Predikan
på reformationsdagen den 28 april 1895 m. fl.
Djupaste förklaringsgrunden till det inflytande, som Fehr
utöfvade, är emellertid ej att söka i hans vältalighet, hans
intelligens eller hans lärdom. Hans egentliga storhet låg
fast mer i hans helgjutna, djupt religiösa personlighet och
hans härur framsprungna reformatoriska verksamhet.
Med afseende härå var han för många ett motsägelsens
tecken. Man högaktade honom för hans karakter, men
man hade svårt att fatta hvad han innerst var och ville.
Så redan i Uppsala. Genast vid sin ankomst dit
utpekades han såsom en framtidsman och tilldrog sig
uppmärksamheten genom sitt goda hufvud och sin
slagfärdighet. Man fann ock snart, att här fanns något bättre än
ett så kalladt godt hufvud, nämligen ett hjärta af guld,
en hunger och törst icke blott efter sanning utan — hvad
mer är — efter rättfärdighet. Underrättelsen att han
skulle blifva präst väckte därför stort uppseende hos den
dåvarande akademiska ungdomen, hvilken från sin, något
begränsade synpunkt ansåg honom vara alltför begåfvad
för denna bana samt dessutom därtill obekväm genom sin
omutliga sanningskärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
