Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Fehr. Minnesord af Fridtjuf Berg. Med ett porträtt af Fredrik Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och med samma oförmåga att förstå hans verkliga
ställning hade han äfven framgent att kämpa. De flesta
visste länge ej rätt hvar de hade honom, ty de funno ej
i sin föreställningskrets något färdigt »fack», hvari han
med lätthet kunde passas in. Såsom statskyrklig
värdighets-innehafvare borde han ju vara ortodox, såsom
vetenskapsman rationalist, såsom båda i en person någon sorts
för-medlingsteolog. Men han var intetdera. Fehr hade
nämligen klarat motsägelsens skär utan undertryckande af vare
sig tro eller forskning och tillika utan någon afprutande
mäkling dem emellan. Han hade vunnit sin religiösa
ståndpunkt icke genom begreppsmässigt öfvervägande af
skäl och motskäl utan på samma sätt som alla andra
ut-prägladt religiösa personligheter, på samma sätt som Paulus
och som Luther — genom en hemlighetsfull, för tanken
otillgänglig, i själens djup försiggången revolution,
hvar-vid han, skjutande alla meningar och teorier å sido, känt
sig af Kristi bild i evangeliet öfverväldigad, förödmjukad
och underbart tröstad samt uppfylld af en klippfast
förtröstan på Guds faderskärlek och af en brinnande håg
att af alla sina krafter tjäna honom i kärleken till
medmänniskor.
Denna förtröstan var för Fehr det enda nödvändiga,
det enda som kunde kallas evangelisk tro. Uti allt annat,
som brukar uppställas såsom villkor för att anses kristen,
såg han icke tro utan försanthållande, icke religion utan
religionsuppfattningar, »af hvilka ingen enda är ofelbar och
allra minst blir det därigenom, att århundradens damm
lägrat sig däröfver». Tro och vetande blefvo sålunda för
honom till arten skilda ting, och någon strid dem emellan
kunde endast i det fall tänkas uppstå, att enderas eller
bådas föregifna målsmän grepe in på hvarandras områden.
Hvad som vanligen betecknades såsom strid mellan tro
Qch vetande vore endast en strid mellan tro och tro eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
