- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1896 /
156

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tale Thott af Selma Lagerlöf. (Efter en folkvisa.) Med 3 teckningar af O. Hjortzberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De gingo gång upp och gång ner. Hvar gång de
vände, så att de fingo ljusskenet från dansplanen i ögonen,
eller då sången bars till dem i starkare takt, slog jungfru
Tale händerna samman. »Hör, hör,» sade hon, »nu fira
vi bröllop på Eriksholm!»

»Vill du ej dansa, Tale,» sade fru Kirstine.

»Nej, fru Kirstine, jag förmår ej.»

»Du skulle tala eller sjunga.»

»Jag är för glad, fru Kirstine.»

Hon var alldeles skälfvande, alldeles utom sig. Det
var, som om hon hade inandats en eldluft, som ville
spränga sönder henne, som om hon förbrann invärtes.
Hon höll fru Kirstine hårdt i handen, som om hon sökt
lindring för plågor.

Fru Kirstine var nästan orolig för henne. Tale Thott
brukade vara kall, fast hållning, seg, hård vilja. Hon
brukade gå stilla, tala lågt. Hon var som den, som kämpat
sig fram genom mycket motstånd.

Fru Kirstine brukade annars tycka illa om Tale Thott.
Själf var hon den slingrande ålen och den smidiga vidjan.
Hon kröp undan för kraftmänniskorna. I kväll slöt hon
sig med kärlek till henne.

»Hvad är det, Tale Thott?» sade fru Kirstine, »hvad
är det, som gjort dig så förbi?»

»Det är blott lyckan, fru Kirstine, blott lyckan.»

Jungfrun satte händerna för ögonen och snyftade.
Blott ett par korta, häftiga snyftningar, så började
hon tala.

Visste fru Kirstine hvar Anders Banner befann sig?
Inte sant, han red omkring och bjöd till bröllop. Det
visste väl fru Kirstine, att så här dagen före bröllopet
måste brudgummen alltid rida omkring och bjuda. Han
skulle rida från adelsgård till adelsgård. Det var ej att
hoppas, att han skulle komma tillbaka förrän mot midnatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1896/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free