Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges natur. En inledande betraktelse af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hägerkoloni, kasta ett flyktskott efter en svart stork. Och
råkar fiskaren en mörk natt i sina garn få fatt i den
sällsynta fisken malen, skall han möjligen senare ge
anledning till löpande rykten om den stora sjöormen.
Men vi draga åcer mot norr och sänka oss vid Nässjö
ned emot Jönköping. Furuskogen tunnas ut, ek och björk
komma igen, milda fuktiga vindar möta, och från ett
halft aflöfvadt höstlandskap inträda vi i ett ännu
grönskande sensommars; det bär utför med stark fart då vi
åka ned för småländska höglandet, som här vräker ner en
del af sina vattensamlingar genom det praktfulla
Hus-kvarnafallet och så äro vi nere vid det ljusa innanhafvet
Vettern.
Vi hafva dragit mot norden en hel geografisk
latitudgrad och likafullt uppnått ett sydligare klimat, ehuruväl
berggrunden endast förvandlats från granit till gneis. Lind,
ek, alm, äfven rätt stora bokar synas här, norr 0111 den
officiela bokgränsen; och ifrån Smålands mörka furuskogar
och svarta insjöar hafva vi nått ett ytterst ljust, solbelyst
landskap med långa synkretsar. Orsakerna till denna
anomali, få vi söka dels i landets sänkning från högland till
relativt lågland, frånvaron af djupa skogar och träsk, samt
framför allt i närheten af ett innanhaf, som lämnar
vindarna fritt spel och hvars speglande yta måste antagas
verka som reflektorn i en väldig solmaskin. Understödjas
dessa verksamma faktorer af berggrundens öfvergång till
yngre afsättningslager såsom på Visingsö, trakterna kring
Grenna och Omberg, antager vegetationen en rent
sydsvensk karakter, så att hvita mullbäret trifves, boken jämte
idegranen uppträder i större bestånd och valnötsträdet bär
frukt. Lämna vi Vettern, denna i sagodunkel insvepta
sjö, som ännu väntar på sin fysiograf, och göra en
utflykt åt nordväst, befinna vi oss snart inne i ett af Sveriges
mest originella landskap och ett af de tidigast uppodlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
