- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1896 /
188

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges natur. En inledande betraktelse af August Strindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning om latitudens odeciderade natur. När man med ångbåt
nalkas den lågländta, skogbevuxna ön skall man först tro
sig kommen till ett främmande land. I strandnäset,
kanske en famn från vattenkanten, står en grön vägg af
löf-träd i hvilka uppsvensken förgäfves bemödar sig att
igenkänna bekanta. De äro höga och lummiga ända ner till
marken, men stammarna äro släta och askgrå som den
unga bokens, under det löfven likna hasselns. Ibland vill
ögat se alarna från Mälarstranden, men den skrofliga,
reff-lade mörka barken är där icke, och de tjocka, vigglika
löfven äro icke desamma; de utbredda kronorna, de
armstarka, energiska grenarna, de blottade, ner i vattnet
krypande rötterna saknas . . . Vår botänicus upplyser att det
är gråalen, Norrlands alder, och därmed är en af de
viktigaste differenserna i norra och mellersta Sveriges
träd-flora angifven. Vår svartal går visserligen norr om
Ånger-manälfven i kustremsan och gråalcn tränger å andra sidan
långt ner i Nerike och Värmland, ja ännu sydligare, men
utan att å någondera sidan bestämma landskapets fysionomi
där de öfver- eller underskridit sina utstakade gränser.

Stiga vi nu i land på den obebodda ön, och med
geologens tillhjälp undersöka strandstenarna, finna vi snart
alt marken består af ett uppskjutet lager af den
förstörda silurformationen som bildar Gefiebuktens botten.
Men här hittas äfven lösa block af Dalarnes sandstenar
och porfyrer; graniter, gneiser; grönstenar, hopkomna
från kända och okända kanter, hitförda både af istidens
glacierer och den Baltiska isströmmen, då Hvita hafvet
ännu stod i förbindelse med Bottniska viken, och isbergen
obehindradt ströko här förbi aflassande sina infrusna block.

Vi följa stranden igenkännande i de petrifikatförande
Geflekalkstenarna gamla bekanta dem vi så ofta råkat nere
i stränderna på Stockholms-skären, och stanna vid öns
södra udde där solskenet och skyddet för nordanvinden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1896/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free