Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vildtörne. Berättelse af Frans Hedberg. Med 2 teckningar af D. Ljungdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3-
Om jag var kär i henne, frågar du? Ja vet du, det
kan jag sannerligen inte svara på. Men smått betagen i
henne, så att hon upptog de flesta af mina tankar och
hindrade de flesta af mina göromål, det var jag utan allt
tvifvel. Du skall veta, jag hade aldrig haft tid att bry
mig om flickor, jag hade bara sysslat med mina böcker
och var mycket mera oerfaren vid mina tjugutre år, än
de flesta pojkar numera äro vid femton eller sexton.
Emellertfd blefvo vi inom kort mycket goda vänner
och kunde både gnabbas och försonas med hvarandra
många gånger om på en eftermiddag eller kväll, när det
lektes eller speltes krocket antingen hemma hos kaptenens
eller hos oss borta på Stålhamra. Hvarför hon i de flesta
fall valde mig till kamrat i leken, berodde väl därpå att
de andra ungherrarna endast hade ögon för de fullvuxna
flickorna och tyckte att Lonny var en okynnig slyna, som
de inte behöfde bry sig om. Jag däremot trifdes bäst
med henne, och det såg hon nog; men någon kurtis var
det aldrig emellan oss, därtill var hon för barnslig och
jag alldeles för opröfvad i den sortens sport, som jag inte
heller sedermera vunnit någon särdeles skicklighet uti.
Om det för öfrigt var något slags omedveten naturkraft
som drog oss till hvarandra, det vill jag låta vara osagdt;
men omöjligt var det inte, ty hon stod ju på öfvergången
till kvinna och jag var länge sedan man, fastän jag då
ännu knappast visste det själf. Men ett godt kamratskap
var det emellan oss, och Georg, hon och jag gjorde, när
våren kom, långa exkursioner tillsammans, än för att
botanisera, än för att fiska, och då kallade hon mig Gustaf
och jag henne Lonny; men i de äldres närvaro var det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>