- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1897 /
178

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fiskarringen. Berättelse från Venedig af Selma Lagerlöf. Med 2 vignetter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att bärga sig själfva. De kommo dock lyckligt hem och
berättade om olyckan. Det var Ceccos två söner och tre
andra, som omkommit.

Gud ja, hur allt kan foga sig. Cecco hade samma
morgon gått ned till Rialtobryggan, för att se på
fiskhandeln. Han gick fram mellan fiskborden och bröstade
sig som en herreman, eftersom han ej behöfde arbeta. Han
till och med tog ett par gamla Lidofiskare med in på en
osteria och bjöd dem på en bägare.

Han bredde ut sig, där han satt på bänken, och skröt
både med sig själf och sönerna. Han kom till och med i
så godt lynne, att han tog fram zekinen, som han fått af
dogen, därför att han räddat ett barn från att drunkna i
Ganal grande. Han var mycket kär i det stora
guldmyntet, bar det alltid på sig och visade det, så snart han
kunde få ett tillfälle.

Så kom en man in och började berätta om olyckan,
utan att ge akt till, att Cecco satt där. Men han hade
ej talat länge, innan fiskaren kastade sig öfver honom och
grep honom om strupen. »Du vill inte säga, att de äro
döda,» skrek han till honom, »inte mina söner, hör du,
inte mina söner!»

Mannen slet sig lös från honom, men Cecco bar sig
en lång stund åt, som om han mist förståndet.

Folk hörde honom ropa och jämra sig, de packade
sig in på osterian, så många som kunde, och stodo i krets
omkring honom som kring en gycklare.

Cecco satt på golfvet och våndade sig. Han slog
handen i den hårda stenen och sade gång på gång: »Det
är San Marco, San Marco, San Marco.»

»A, Cecco, du är från dina sinnen af sorg,» sade
man till honom.

»Jag visste, att det skulle ske därute på hafvet,» sade
Cecco, »utanför Lido och Malamocco, där visste jag, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1897/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free