Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- När K. J. Wallerstedt dog. Berättelse af Hugo Gyllander. Med 2 teckningar af Nils Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När K. J. Wallerstedt dog.
Hans tänder hade fallit bort, den
ena efter den andra, som
höstlöf, hans hår hade hvitnat.
Och kindknotorna stodo ut ur
ansiktet, det långa, fårade
ansiktet, hvars gula hy kom en
att tänka på grafven.
Grosshandlare Karl J.
Waller-stedts dagar voro räknade,
och Sandköpings-Posten
hade redan hans dödsruna
i beredskap.
Det var runan om en
duglig man, som från
intet arbetat sig upp till
rikedom, och som aldrig gjort
en människa för när. Om
han också gjort någon människa godt? Redaktören visste
det icke, han hade tvärt om anledning tro, att man
kunde besvara en sådan fråga med nej. Men
grosshandlaren var en af stadens äldste köpmän, f. d.
stadsfullmäktig. Det ginge ej an att lämna honom utan positiva
moraliska förtjänster. Runan komme att ta sig så snöplig
ut. Redaktören bet i pennskaftet, grubblade och skref så
till sist, snabbt och kraftigt: »Den aflidne lär ha uträttat
mycket godt i tysthet.»
Svea 1897.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:14 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svea/1897/0231.html
