Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - När K. J. Wallerstedt dog. Berättelse af Hugo Gyllander. Med 2 teckningar af Nils Larson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nu kan gubben Wallerstedt lägga sig och dö, när
han behagar,» mumlade redaktören belåtet och slängde
in manuskriptet i sin skrifbordslåda.
Men hemma i sin ungkarlsvåning satt grosshandlaren
tillbakalutad i sin sjukstol, matt, med leda vid lifvet och
med fruktan för döden. Krämporna hade bitit sig fast
vid hans kropp och sugit lifslusten ur den, de hade stuckit
och bränt. De hade krupit in i hufvudskålen och piskat
tankarna till en vansinnig häxdans. Där inne, där förr
allt var så regelrätt inlagdt och så ordentligt ordnadt som
värdepapper i ett eldfast kassaskåp, gick det nu lustigt
till. Syner från barnaåren, gestalter som vandrat ur
världen för många, många tiotal år, glada minnen och
sorgliga, fula och vackra, allt svängde omkring, huller om
buller, i en tokig hvirfvel. Det susade kring tinningarna,
och det svindlade för ögonen.
Det måste vara döden, tänkte grosshandlaren. Och
han försökte göra sig förtrogen med den tanken. Den
var så egendomligt främmande. Döden hade han förut
känt endast såsom någonting allmänt, någonting som man
hörde talas om vid högtidliga tillfällen, någonting liknande
en poetisk fras. Att den kunde och måste drabba hvarje
människa, det visste han ju — han hade närvarit vid
otaliga begrafningar — men att den äfven skulle drabba
honom, grosshandlaren K. J. Wallerstedt, det var nästan
någonting nytt. Han hade alltid satt döden i samband
med andra. Andra människor dogo dagligen och
stundligen: det var som sig borde. Men han?
Och nu skulle han dö.
Tanken skrämde honom först, just genom sin
egendomlighet.
Han ryste tillbaka för döden som för det osäkra.
Hela hans föregående existens hade varit grundad på säker
grund, på säkra affärer och värdepapper. Och nu stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
