Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Hugo Gyldén, af Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anlag tycktes lofva rikt utbyte, om de finge komma till
användning på filosofins nied sådana redskap icke allt för
ofta bearbetade fält. Men tidigt blef det honom klart
att vår tids vetenskap är en sträng fordringsägare: af den,
som vill drifva det verkligt långt i ett ämne, kräfver hon
begränsning till och samling på detta ena. Hugo Gyldén
valde den matematiska astronomin, men som minne af
sin ungdoms utflykter åt andra håll i vetandets vida värld
bevarade han alltjämt ett djupt intresse och respekt för
särskildt den moderna filosofins reformator, Immanuel
Kant’ och han försummade ej att anbefalla nybörjaren på
detta fält att göra bekantskap med en bok som
»Materialismens historia», den af svensk ortodox filosofi öfver axeln
sedde nykantianen Albert Langes tankedigra arbete.
Sedan valet en gång var gjordt, dröjde det ej länge
förr än den unge Gyldén förvärfvade sig ett namn inom
sin vetenskap. Vid 21 års ålder docent i astronomi i
Helsingfors kom han 1863 till Pulkowa, det rikt utrustade
stora observatoriet ett par mil utanför Petersburg. År
1865 hade han, nyss 24 år, här avancerat till »äldre
astronom»; hans undersökningar den tiden öfver
refrak-tionen fäste redan uppmärksamheten på honom. Han
var dock för mycket finne och för mycket vän af fri,
västerländsk kultur för att rätt trifvas i den ryska luften,
och det var med glädje han 1871 lämnade karrieren från
»hofråd» till »statsråd», till »verkligt statsråd», till
»geheime-råd» o, s. v. och mottog kallelse från Vetenskapsakademien
i Stockholm att bli dess astronom och prefekt på dess då
synnerligen klent utrustade observatorium.
Här har han sedan verkat i ett fjärdedels sekel,
af-böjande fördelaktiga och smickrande anbud särskildt från
Tyskland att flytta sina bopålar dit, till sin hustrus
fädernesland. Liksom den brunbrända sandbacken med
byggnaden från 1700-talets midt under hans ledning förvand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
