Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Hugo Gyldén, af Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lats till en lummig, grönskande park kring ett ombyggdt,
relativt tidsenligt »st järn vakthus», som tyskarna öfversatt
ordet observatorium, så reste sig också där sten för sten
hans lifsarbetes fast murade byggnad, omgifven äfven den
af spirande och delvis redan lummigt grönt—en
lärjungaskara, både här hemma och Europa rundt, som står redo
att, fast mästaren är borta, fortsätta den upptäcktsväg han
så lyckligt och kraftigt visste röja.
Ty Gyldén var — och däri ligger hans vetenskapliga
storhet — en de nya vägarnas man på den celesta
mekanikens svårtillgängliga höjder, öfver hvilka ju dock det
ljus, som strålar från insikten om alltings nödvändiga
lagbundenhet, sprider ett klarare sken än kanske på något
annat håll i vetenskapens riken. Här är icke platsen att
ens göra ett försök att utveckla de Gyldénska metodernas
innebörd, därtill skulle också kräfvas en större kompetens
än tecknaren af denna enkla dödsruna besitter. Blott en
liten antydan hvaråt hans arbete var riktadt må vara nog.
Vi lära oss i skolan att planeterna röra sig i ellipser,
i hvilkas ena brännpunkt solen befinner sig. Denna Keplers
s. k. första lag är dock blott tillnärmelsevis riktig. Den
kommer sanningen så nära på den grund, att solens massa
i vårt solsystem är så långt öfvervägande alla planeters.
Men dragningskraften verkar ju äfven mellan dessa
inbördes, och följden blir att en planetbana icke är noggrant
en ellips, utan planeten är utsatt för hvad man kallar
»störingar» i sin bana från sina med vandrare kring solen.
Att med tillräcklig noggrannhet beräkna dessa
»störingar» har varit, man kan godt säga, hufvudproblemet
för den matematiska astronomin i vårt århundrade. Ett
kolossalt arbete har nedlagts härpå. Men också bero ju
af hur noggrant det kan lösas svaren på så viktiga frågor
som t. ex. om vårt solsystems stabilitet, om existensen af
en motstånd görande eter i världsrymden o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
