- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1898 /
67

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det som aldrig blef sagdt. Berättelse af Gustaf af Geijerstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skenet från stearinljusen bakom den gröna skärmen föll
öfver hans örngått. Det fyllde honom med en oro, som
om hela hans värld skulle falla i spillror inför denne mans
öde, hvilket af en underlig slump blifvit honom bekant.

Full af de underligaste tankar, låg prästen vaken, och
midt i dessa tankar, hvilka rörde hans ämbetsplikt och
hans skyldigheter som människa och broder, hade en
dunkel känsla bemäktigat sig honom, en känsla, att det
fanns hos denne man, hvilken han trots sitt kristliga
sinne och sin uppriktiga gudsfruktan ej kunde tänka på
att jämföra med sig själf, ett visst drag af lidandets
storhet, som kufvade hans egna tankar och gjorde honom
nästan rädd för..hvad han hört. Hvarför var han så osäker?
Hade fångens tankar så stor kraft, att de nådde honom
äfven om natten och tvungo honom att ligga vaken,
medan denne mans öde pinade honom, som kunde han
se det begynnas och fullbordas inför sina ögon.

Hur var han till mods? Hvad var det dock, som
skedde med honom denna natt?

Han låg där stilla i bädden, och innan han visste
af det, kommo tårarna tillbaka, och pastorn grät som ett
barn. Han sträckte ut sina armar, som om han slutit
dem kring ett gudsförgätet, förvilladt hufvud och tryckt
det mot sitt bröst. Han såg ånyo scenen i cellen, och
han tyckte sig se sig själf, hur han gick fram och tog
fångens hand, medan ordet broder halkade öfver hans
läppar, och i fantasien kände han försmaken af en
tillfredsställelsens stora harmoni, sådan som människor aldrig
erfara den i lifvet.

Han släckte ut ljusen och somnade in i den illusionen,
att när morgondagen kom, skulle han utföra drömmarnas
föresats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1898/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free