Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När svenska flaggan försvann från Pejpussjön. Sjökrigshistorisk skiss från Karl XII:s dagar af S. Natt och Dag. Med 2 vignetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hop, banade sig väg igenom de ryska leden och räddade
sig till Dorpat. Andra åter antingen ville eller kunde ej
följa deras exempel, utan måste uthärda i den så ojämna
striden, trots det att seger ej mera stod att vinna, lifvet
ej ens kunde räddas. Fartyg efter fartyg blef äntradt af
de till antalet mångdubbelt öfverlägsna ryssarna; de svenska
besättningarna nedhöggos och fartygen eröfrades. Slutligen
återstod endast jakten »Carolus», Löschern’s eget fartyg,
såsom det sista, hvarå svenska flaggan vajade. Ensamma
uthärdade dess tappre chef och käcka besättning ännu en
stund. Men allt förgäfves! Allt fler och fler fiender
framstorma från alla sidor; de sista kämparna öfvermannas;
fartyget fylles af ryssar. Dock, den tappre Löschern lefver
än. Han vill ej falla i sina fienders händer utan, följande
sin stridskamrats Hökeflychts exempel, spränger han sig
själf, sitt fartyg och alla där ombord varande fiender i
luften I Den sista svenska flaggan på Pejpus’ vatten sjönk,
men den ströks dock aldrig. Den föll samtidigt med den
chef som så länge vetat att med heder försvara densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
