Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan kommer! Berättelse från emigranttiden af Mathilda Malling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid ingången till drottningens gemak afskedade hans
majestät sina kavaljerer. Han var oviss om, i hurudant
humör hennes majestät behagade att befinna sig och
föredrog att hälsa på henne allena.
»Drottningen», Marie-Joséphine af Savoyen, hade allt
sedan emigrationen mest vistats hos sin far, kungen af
Sardinien, och först den föregående aftonen anländt till
Mitau. De bägge makarna hade icke sett hvarandra på
åtta år. Nu ansågs det emellertid passande, att hon i
anledning af den unga prinsessans ankomst och förestående
giftermål med hertigen af Angouléme, återförenades med
sin familj.
Hennes majestät satt framför spegeln och lät sminka
sig af sin italienska kammarfru, som icke sparade hvarken
på rödt eller hvitt. Grefvinnan af Provence hade vid
hofvet i Versailles aldrig ansetts för någon skönhet och
åren, grämelsen och landsflyktens bitterhet hade icke ökat
hennes behag. Nu var hon till på köpet i dåligt lynne
efter den nödtvungna, besvärliga resan till Kurland och
irriterad öfver de många inskränkningar, småknep och
besparingar, som hennes gemål och hans omgifning för
länge sedan vant sig vid, men som för henne — furstinnan
från Turin — ännu ägde hela nyhetens och
öfverraskningen obehag.
Prinsessan Carl af Rohan, kungens släkting, som för
ett år sedan i bryggaränkans matrum i Blankenburg, i
sin slitna sidenklädning, utan att blinka gjort les honnears
på franska hofvets vägnar för Braunschweigs adliga damer,
hade just nu skrattande, med stor esprit berättat sin höga
fränka åtskilliga komiska episoder från denna eländets tid,
men drottningen hade upptagit det mycket onådigt.
»Min kära prinsessa,» sade hon sötsurt och utan att
se på furstinnan. »Jag inser sannerligen inte, hvad ni
skrattar åt! Den där ömkliga historien kan ju börja igen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
