Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan kommer! Berättelse från emigranttiden af Mathilda Malling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Och ers majestät svarade dem på ett sådant bref!
Ers majestät tar emot deras usla almosor!» skrek
Marie-Joséphine ännu högre, triumferande.
»Min goda väninna,» han reste sig upp med en viss
värdighet. »Jag måste. Ers majestät vet, att vi alla äro
i den yttersta nöd, och jag har flera att tänka på än mig
själf.»
Vid de sista orden höjde Ludvig XVIII sin stämma
och hans blick föll på drottningens damer, hvilka
uppmärksamt på afstånd åhört den äktenskapliga trätan. Det
afficierade icke särdeles hans majestät — man hade inga
hemligheter för hvarandra vid hofvet i Mitau.
Landsflykten och den gemensamma miséren hade efter hand
alstrat en förtrolighet, som sträckte sig från majestätet ned
till den ringaste af kammartjänarna. Prinsessan af Rohan
vågade till och med att småle fint, i det hon med en
nästan omärklig, mildt beklagande rörelse drog upp sina
vackra axlar.
I detta ögonblick slogos dörrarna upp och dagens
lycklige brudgum, kungens äldste brorson, deh unge hertigen
af Angouléme, trädde in för att göra sin drottning och
nådiga tant sin allra underdånigaste morgonuppvaktning.
Hennes majestät rätade på sig i fåtöljen. Hennes
dåliga lynne hade genom scenen med kungen icke blifvit
bättre. Efter att ha mottagit och besvarat sin nevös
ceremoniösa komplimanger, mönstrade hon kritiskt prinsen
från hufvud till fot och sade onådigt:
»Jag skulle knappt ha känt igen er, min brorson.
Ni liknar icke det minsta er käre fader...»
Grefven af Artois, prinsens far, var berömd för sin
lysande och ståtliga skönhet; den unge Louis-Antoine,
hertig af Angouléme, hade däremot ett högst medelmåttigt
utseende och tafatt hållning. Han förstod mycket väl den
ovänliga kritiken i Marie-Joséphines reflexion och rodnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
