Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prinsessan kommer! Berättelse från emigranttiden af Mathilda Malling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarenda en af de unga adelsmän, som stodo omkring dem,
liknade mera en furste i hållning och later än denne ättling
af Henrik IV!
Hon såg upp till honom — trohjärtadt och med en
exalterad, lidelsefull vilja att beundra och älska. Därpå
neg hon djupt — så som hon i sin barndom lärt att niga
i Versailles — och hviskade otydligt:
»Monseigneur, min kusin, jag ...» Och i det hon
plötsligt brast ut i tårar:
»A, jag är så lycklig! ... Ändtligen är jag
lycklig! ...»
Hon vände sig om, redan halft generad öfver sin brist
på själfbehärskning och tittade blygt på de omkringstående.
Hon hade kommit hit med djupt rotad, af modern
inpräntad fördom emot detta »hof» — alla dessa herrar och
damer, som efter att så lättsinnigt ha filosoferat med
en-cyklopedisterna och applåderat Beaumarchais’ komedier, en
vacker dag, då folk började taga både filosofien och
indignationen på allvar, lika lättsinnigt vändt fäderneslandet
och konungafamiljen ryggen, men nu. . . Hon kände
plötsligt, då hon mötte deras vördnadsfullt medlidsamma,
tårfulla och leende blickar, all fördom försvinna. Och hon
förstod dunkelt, att dessa »emigranter», efter det de så
modigt, värdigt och gladlynt under åratal burit landsflykt
och förödmjukelser, lidit brist och nöd, ändtligen gjort bot
för sitt ödesdigra lättsinne och hade kraf på hennes aktning,
ja, hennes tacksamhet. Hon förstod, att de nu alla nalkades
henne med respekt och sympati och väntade att finna
motsvarande känslor hos henne, och hon förstod, att i och
med detsamma hon kedjade sitt öde till deras, blef hon
»en af dem» . ..
Abbé Edgeworth de Firmont, han, som en gång på
schavotten sagt till Ludvig XVI: »Fils de Saint-Louis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
