Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Oskar Robert Themptander, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gångsverk. Härigenom vardt han namnkunnig, men icke
öfvermodig. Han visste nog hur mycket hans ungdom ännu
hade att lära, fastän han icke var villig att utöfver det
nödvändiga fördröja sig vid universitetet.
Hans ytterligare utbildning skulle gå genom praktiska
bestyr, såväl inom ämbetsverkens extra-ordinariegrader som
på andra vägar, där arbete kunde skänka erfarenhet och
insikt. Så arbetade han i konungens och i riksdagens
kansli, erhöll förordnande som domare och tjänsteman,
anlitades af enskilda bolag och firmor som förtroendeman,
och erhöll efter ett årtionde (1874) sin första ordinarie
anställning i statens tjänst som advokatfiskal i tullstyrelsen,
hvilken tjänst han dock knappt tillträdde, förrän han
förordnades att förestå tullstyrelsens kansli; vid verkets
re-organisation (1878) öfvergick Themptander till ordinarie
byråchefsbefattning Redan samma år erhöll han
förtroendeuppdrag af regeringen, som medlem af två kommittéer, af
riksdagen, som suppleant för bankfullmäktige, och af
Stockholms valmän som ett af stadens ombud i Andra kammaren.
Så hade Themptander fått inträde på den politiska
arenan och hans segrar och nederlag på detta stridsfält
tillhöra Sveriges historia.
Det var striden om den tidens »stora frågor»,
härordning och grundskatter, som Themptander bragte till
principiell lösning, och den därpå följande stora frågan,
om tullbeskattning å lifsmedel, som utvecklade hans
stats-mannablick, under det dess fortgång bragte honom själf
från främsta platsen i regeringen till främsta platsen på
den liberala oppositionens riksdagsbänk, uppburen af
motståndarnas farhågor lika mycket som af meningsfrändernas
förhoppningar.
Themptander uppträdde i riksdagen genast från början
som »opportunist», icke som förfäktare af principer, men
att han på denna väg gick framåt till en principiell stånd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
