Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Frithiof Holmgren, af Rob. Tigerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DÖDSRUNOR.
blef honom tyvärr icke beskärdt att till ett helt
sammanställa de omfattande undersökningar, han åt detta håll
utförde. Huruvida hans rika material föreligger i sådant
skick att det nu efter hans död kan offentliggöras, är mig
obekant.
Holmgrens förtjänster om den vetenskapliga fysiologien
i Sverige inskränka sig emellertid icke till hvad han själf
gjort som forskare och lärare. Honom hafva vi därjämte
att tacka för att Uppsala universitet äger ett nytt
fysiologiskt labo rato rium, med hvilket endast få kunna täfla.
Det uppfördes åren 1891 —1892 hufvudsakligen med anslag
från de Regnellska gåfvomedlen. Låt vara, att detta
laboratorium är nog stort för det för handen varande
behofvet. Den tid skall dock en gång komma, då alla dess
lokaler skola fullt tillgodogöras och då skall man med
tacksamhet minnas Holmgrens mod att våga tänka stort
om sin vetenskaps framtid. »Fysiologien har,» säger han
i sin sista skrift, som just utgör en beskrifning öfver hans
institution, »en väldig expansionskraft, den vill utvidga
sig och kan det äfven. Dess grundsanningar skola snart
ingå i allmänbildningen; det vore i sanning underligt, om
icke en vetenskap, som rör oss själfva så nära, skulle
behöfva ingå i det allmänna medvetandet. Men i samma
mån som detta kommer att inses och erkännas i allt vidare
kretsar, torde säkerligen det utrymme i den nya fysiologiska
anstalten, som nu kan synas allt för rikligt, komma att
tagas fullständigt i anspråk.»
Både såsom fysiolog och fosterlandsvän var Holmgren
lifligt intresserad för ungdomens fysiska utveckling och
verkade för densamma med råd och dåd. Med rätta
ansåg han kroppsöfningar vara ett af vårt folks angelägnaste
behof och han kom i tal och skrift upprepade gånger
tillbaka till denna fråga, hvilken han bland annat behandlade
i kalendern Svea 1881 (Tankar om kroppsöfningar). Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
