Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den osynliga länken af Mathilda Roos. Med 5 bilder från Eugeniahemmet utanför Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu så ökats, att då jag trädde inom dörrarna, skedde det
med tysta steg och högtidlig uppsyn, liksom hade jag
trädt in i en kyrka för att vara med om en begrafning.
Var icke också detta, så frågade jag mig själf, ett ställe
där all lifsglädje jordats under ruinerna af hälsa och
ungdomskraft?
Det första jag hörde, då jag kom in, var ett klingande
barnsligt skratt. Det kom från en liten flicka, en liten
puckelryggig en, som jag mötte i korridoren; hon höll
sköterskan i hand, och, hvad det nu var som väckte hennes
munterhet, hon skrattade så gladt och lifligt, att det
nästan föreföll mig som jag ej varit vaken, utan blott
lyssnat efter en dröm, som spann glädje och sorglöshet
i eländets dystra mörker.
Men, hur sällsamt, hvart jag såg, möttes jag, icke af
de tårar och de bleka, sorgsna ansikten min fantasi fostrat
åt mig, utan af glada leenden och vänliga sorglösa
barnaögon. De små krymplingarna lekte alldeles som andra
barn; hvad gjorde det dem, att kryckor eller träben
klam-pade i golfvet, det gick lika bra ändå att springa och
brottas med hvarandra. I ett rum sutto de rundt kring
ett bord och arbetade med slöjd; visst såg det ibland litet
underligt ut, då de snickrade eller skötte nålen med lama
fingrar och snedvridna armar, men de arbetade desto
flitigare, och allas ansikten buro en prägel af glädje och
förnöjsamhet.
Det blef en så våldsam reaktion inom mig, att jag
nästan kände mig andligt hufvudyr. Min smärtfyllda,
plågade fantasi hade förvandlat Eugenia-hemmet till ett
sorgens tempel, hvars hvalf genljödo af ve och klagorop,
och i verkligheten fann jag en fridens hemvist, där man
bad och arbetade .. .
Emellertid fortsatte jag min vandring genom de olika
salarna. Jag gick fram till dem af de små krymplingarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
