Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den osynliga länken af Mathilda Roos. Med 5 bilder från Eugeniahemmet utanför Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag kunde intet säga, men tårarna stego mig i ögonen,
så att jag måste vända mig bort för att dölja min rörelse.
Således äfven här, i tillvarons djupaste natt, hade jag
påträffat denna strimma af ljus, som bådade förklaringens
fulla dager . . .
Sedan dess var det som om en hemlighetsfull makt
dragit mig att besöka Eugenia-hemmet. Och för hvarje
gång tyckte jag att något af lifsgåtans mörker skingrades,
och, liksom solen bryter fram ur moln, så frambröto för
mig strålarna af det lösensord, hvars magiska klang tränger
ned i lidandets djupaste schakt, tyder alla gåtor och
förvandlar allt mörker i klarhet. . .
Och det kom slutligen en stund, då de små
krymplingarnas öde ej mera tycktes mig svårt att förklara, då
jag ej längre frågade hvarför de skulle så lida, till hvad
gagn deras sorgliga lif väl kunde vara.
Ty för min inre blick hade småningom upplåtit sig
vidder, som jag ej förr anat. Och med den intensiva
skärpa, som utmärker vissa brytningsperioder i vårt
andliga lif, tyckte jag att tviflets och otrons slöja likt fjäll
föll från mina ögon, och att jag såg in i lifvets fördolda
mening, att Gud för min längtan afslöjade hemligheten
af sin förunderliga hushållningsplan med mänskligheten.
Jag såg då, hur midt ibland all förbistring af synd,
alla spillror af lycka, alla missljud af sorg och smärta,
löpte en endast för trons öga synlig länk: Guds kärlek,
som sammanfogade allt till ett harmoniskt helt. Jag såg
hur denna osynliga länk sammanband människornas öden,
för att låta dem taga af och gifva åt hvarandra i en
oändlig kretsgång; jag såg att aldrig någon kraft, vare sig god
eller ond, förspilldes; jag såg hur den osynliga länken
gled fram öfverallt, tog vara på den minsta lilla
kärleks-gnista, siktade, sållade, smälte och förädlade den,
framtvingade godt ur ondt, kärlek ur hat, lycka ur sorg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
