- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1899 /
117

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet ur lifvet i Stockholm vid seklets slut af Gustaf Schröder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härtill svarade jag, att jag visste mig ej förlorat
något,

»Jo, nog har herrn det,» sade mannen som förde ordet.
»Vi äro detektiva polisbetjänter och har hos en pantlånare
anträffat en öfverrock försedd med herrns namn.» Därmed
vecklade han upp ett paket och framtog min egen
sommar-öfverrock, hvilken jag lagt ned i en låda på vårt
vindskontor förliden höst. »Flera saker finns nog som äro
herrskapets, både pantsatta och sålda,» fortfor han.

Nu måste jag rådfråga min hustru. Hon hade ej
saknat något. Men nu bar det af upp på vinden med
både henne och detektiverna, och då befanns att den
omnämnda lådan var tom och alla våra sommaröfverkläder
och en del fruntimmerskläder borta. Tablå!

Ett par dagar därefter voro detektiverna hos oss igen.
Nu hade de tjufven fast, det var vår hygglige skollärares son.
Fadern hade jag ofta mött i trapporna, eftersom han bodde
i huset fyra trappor upp, och hört talas om honom såsom
en fredlig och aktningsvärd man.

Bråk om den saken blef det både länge och väl;
våra förlorade saker fingo vi utlösa från poliskontoret, men
finge för den utgiften ingen ersättning, och fordrade heller
ingen, emedan vi beklagade skolläraren, som hade en
sådan son.

Efter den händelsen tyckte vi vår bostad icke var så
trygg, och icke heller funno vi den tryggare då vi en
dag på våren fingo veta, att byggmästaren som bodde tre
trappor upp hade gått ut åt skogen för att roa sin lille
son, men i stället dränkt honom i en vattenhåla.

Så kom polisen åter till huset och häktade
byggmästaren som ej ens bjöd till att förneka sin gärning.
En förtviflad och ömkansvärd hustru var hvad han
lämnade efter sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1899/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free