- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1899 /
157

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om årets konstlif af G. Renholm. Med 18 bilder i texten samt 9 helsidesplanscher, hvaraf 3 i färgtryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konsten; sådant må visserligen hafva verkat nedstämmande
på mången enskild konstnär. Och om det verkligen
förhåller sig så som det ser ut, att nämligen det allsmäktiga
modet, hvilket alltför ofta får ersätta hvad som hos
allmänheten brister i verklig konstkärlek, konstsmak och
konstförstånd, håller på att vända sig till andra
dekorations-föremål för ett elegant hem än oljefärgstaflor på väggarna, så
måste detta otvifvelaktigt öppna ett allt annat än
glädjande framtidsperspektiv för staffli-måleriet.

Möjligen med undantag för arkitekturen . . . har jag
redan sagt, och såge man endast till antalet af
nybyggnader i Hufvudstaden under detta år med deras mer eller
mindre stora arkitektoniska anspråk, så skulle ingen tvekan
äga rum. Men byggnadsverksamheten, ekonomiskt sedt,
är en sak för sig, och arkitekturen, konstnärligt, är en
annan, hur mycket de än må, praktiskt, höra ihop. Det
är i alla fall blott med den senare, som vi här hafva att
sysselsätta oss.

Fältet är emellertid tacksammare nu för tiden än det
var för en del år sedan, då den så kallade »ladustilen»
var den enda florerande i vårt fädernesland. Uttrycket
är vedertaget, och träffande i sin drastiska realism är det
också. Jag erinrar mig att jag en gång för snart trettio
år sedan — heu.y fugaces labuntur anm! — sammanträffade
i Spanien med en då ung arkitekt, nu professor, som just
stod i begrepp att vända åter mot norden efter en
flerårig studieresa. »Så skall man nu åter hem,» suckade
han, »för att bygga lador!» Man rent af inte tänkte sig
annat svenskt byggnadssätt den tiden.

Men tiden har förändrat sig. Öfvergången från
ladustilen till — ja till hvad? — bildar i och för sig en rätt
kuriös epok i vår byggnadshistoria. Goda själar ville
höja den svenska arkitekturen. Men huru skulle det
fortast och billigast ske? Man tyckes då hafva sökt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1899/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free