Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om årets konstlif af G. Renholm. Med 18 bilder i texten samt 9 helsidesplanscher, hvaraf 3 i färgtryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
funnit sina ideal i Berlin, denna då tillämnade nya
»Welt-hauptstadt» och den gamla stamorten för »schlecht und
billig», i allt, äfven i arkitektur. Det blef åtminstone ett
förståeligt ideal för en mängd af byggherrarna,
smakråden. Och resultatet står ännu kvar: torn, torn, torn
af alla möjliga lustiga fasoner och placerade öfverallt där
det fanns någon möjlighet att klistra fast dem Och så
all den rara imitationen af imitationer i materialier och
så kallad stil! — Nu är denna period, gudskelof, i det
närmaste öfverstånden, och otvifvelaktigt håller man på
att arbeta sig fram till en sund och mogen arkitektur.
Men icke äro vi ännu komna dit. De nutida arkitekterna
(jag tänker, välförståendes, blott på dem som förtjäna
konstnärsnamnet och som därtill åtnjuta den sällsynta lyckan
att få arbeta utan alltför tryckande tvång från
»byggherrarnas» sida) sträfva oaflåtligt att lösa de många nya
uppgifter, som tidens fordringar — icke i hyresannonsernas
mening sagdt! — hafva framkallat i fråga om
konstruktionsmetoder och material. Det gäller väl icke att skapa någon
genuin svensk stil, men det gäller att, så vidt möjligt,
omskapa eller sammansmälta de gamla stilformerna till
öfverensstämmelse med nya kraf under användande af
inhemska material. Det är den naturliga stenen, hvilken blifvit
så till sägandes upptäckt först i våra dagar såsom
fasad-beklädnadsmaterial, som gjort en revolution i den svenska
arkitekturen.
Och medan vi tala härom, är det ej mer än rätt och
billigt att framhålla förtjänsten hos den anspråkslöse man,
hvilken genom lära och exempel mest drifvit fram den
idén; det är lektor A. W. Kjellström i Örebro, densamme
som har hedern af att hafva till yttre och inre värdighet
återställt sin stads gamla kyrka, hvilken naturligtvis hade
delat alla andra äldre svenska tempels öde under de
förflutna fyra århundradena att vandaliskt försimplas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
