- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1899 /
189

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utmätning och — bal. Ett sommarminne af Inez Wigert, f. Backman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klubban; en fattig fiskares bo, med sina eländiga
halm-bolstrar, sina simpla bord och bänkar; det var hans alla
husdjur, hönsen med tuppen, hvars galande dock ej plägar
väcka husbonden, ty fiskarens sträfsamma lif tvingar honom
att tillbringa nätterna ute med skötbåten; det var hans
lumpna skatter, noten och skötarna, en fiskares förnämsta
rikedom, hans förvärfskälla. Man hade tagit ända till uret
från väggen och blommorna i fönstret.

Det lilla sällskapet, som nyfikenheten hade fört till
auktionsplatsen för att där söka en stunds förströelse och
nöje, såg med likgiltig undran och förvåning på de enkla
saker, som såldes.

Var det väl möjligt, att dylika eländiga ting kunnat
utgöra en mans hela rikedom, hans hela värld ?

De eleganta damerna hörde, hur det ena föremålet
efter det andra slogs bort för summor, som till och med
de förstodo vara underpris. Dock, hvad betydde väl det,
då ägaren till dessa »skatter» naturligtvis var död, ty eljes
skulle ju ej hans egendom slumpas bort för detta röfvarpris.

Så trodde de och sågo med likgiltighet husgeråden,
noten och den ena sköten efter den andra släpas bort åt
olika håll af personer, som för några få kronor kommit
i besittning af dessa en fiskares största skatter.
Emellertid var det som om en förstämning hvilat öfver de
församlade spekulanterna; det ville ej bli någon riktig fart eller
något riktigt lif den dagen å auktionen, och några lustiga
scener märktes ej.

»Nej, låt oss gå hem,» sade slutligen tant Agata
misslynt, »det här var då rakt inte roligt.»

»Vänta litet,» sade hennes två jämnåriga väninnor,
»än kan här nog bli någon lustig episod »

Tant Agata stannade, men vände sig från sitt sällskap
för att, som hon själf plägade kalla det, »studera»
folk-lifvet.» Hon närmade sig en grupp tarfligt klädda landtbor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1899/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free