Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För många fästemör. Sannsaga från Skåne på 1860-talet af Henrik Wranér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För många fästemör.
Sannsaga från Skåne på 1860:talet af HENRIK WRANÉR.
^Samle »mäster» hade fått ånga på snackemaskinen riktigt.
»Da ä märkligt i alla fall,» sa han, »hva där ä för
skillnad mellan gamla dar och våra tider 1 Förr trodde
folk på allting till och med på ’kloka’ käringar; nu tro
de knappt på Gud Fader, om de inte ha utsikt att få ett
pastorat för besväret. Förr hade vi gamla spelemän, som
kunde sköta sin fiol, så det var en glädje att höra därpå;
nu tar ungdomen lifvet af en med munharpor och
bälga-spel! Förr strök en fiffig västgöte omkring med påse på
rygg och sålde kram till fruntimren — nu hänger en
handlare i hvartannat hus och de lefva mest på att sälja
på kredit under hvarandras priser. Hur det kan gå, vete
hundingen!
Att de gamla skålknallarna måste dö ut, är för resten
klart. Så länge de voro de enda slipade och
femton-fiffiga, kunde de stå sig, men sedan alla djäklar äro
knipsluga, måste utbölingarna fara till sitt land igen.
Den siste gamle västgöte, som strök omkring i
Simris-hamnsbygderna, var ’Kalle Västgöte’ oftast kallad ’Kalle
Väschötf med tonen på Ö. Är här nå’n, som minns honom?
Å nej, ni är för gröna, parflar! Sista gången jag såg
honom, var på midten af sextitalet.
Jag var bara liten när jag såg honom första gången.
Far och jag voro hos Jöns Pers och sydde, det vill säga —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
