- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1899 /
207

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För många fästemör. Sannsaga från Skåne på 1860-talet af Henrik Wranér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag skar skopligg, spelade psalmodikon för gumman och
åt väldiga gåsflottmatar.

Så trädde där in en egendomlig typ. Bredaxlad,
lite krokryggig med stora kragstöflar och en väldig
knölpåk. Ansiktet bredt med mörkt kindskägg men rakadt
kring den breda munnen med sina tunna läppar och sitt
sliskiga affärsgrin. Ögonen mörka, små, plirande och litet
skelande. Sådan var Kalle, för resten välklädd i
moll-skinnsbyxor och med stor röd yllehalsduk utanpå
nattkappan.

»Gudsfre, gudsfre! Alla blinda och alla, som kunna
se! Frid och hälsa och varma pälsa! Mjöl i kvarn och
friska barn! Ska ni handla å köpa så ser ni Kalle ute å
löpa? Bändel å band å ringar för hand! Nålhus å nål å
rakknif och tvål, förklä å törklä, schaletter å trå, kammar
stora å kammar små, hakar å ’mårnor’ å fingerborg, knappar
å spänne jag har i min korg, duka å schala å mycket annat
som jag inte kan omtala!»

Det var den kända hälsningen. Alla anleten klarnade

upp

»Goddag, Kalle! Hur står de te mä Kalle! VaVgo
å sitt ner på våra bänkar! Sätt kaffekitteln på, Bolla!»

Och Kalle fördes fram till bordändan och undfägnades
med det bästa huset förmådde. Jag kunde inte ta mina
ögon från honom. Och än mindre från alla de granna
»grejor», som han sedan plockade fram ur sin stora påse,
sin låda och sin korg. Än i dag kan jag för resten aldrig
begripa hur han kunde kånka med sig sådana massor af
tyg och krimskrams — när de packats upp, voro bord,
stolar, sängar, fönsterkarmar, bänkar och kakelugn alldeles
öfverhöljda — ända till vaggan.

Men Kalle slog också upp språklådan.

Hvarje västgöte hade ett par, tre härad som sitt
handels-område: där höll han sig och där kände han hvar kutte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1899/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free