Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För många fästemör. Sannsaga från Skåne på 1860-talet af Henrik Wranér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tjugu par fodral till både fram- och bakbenen och ändå
haft öfver till några kannor brännvin af pengarna för dem
hon sålde.
I själfva julhelgen gjordes ungdomskalas af Marna
hos Jöns Pers och dit samlades hela det kvinnliga
uppbådet jämte en hop drängar af deras beundrare. Och så
sändes bud till Kalle, att han ville göra sig så gemen och
komma dit och dricka toddy.
Kalle gladdes i sin själ och tog med sig sina påsar:
han visste att vid sådana tillfällen gick det bra att
kommersa, ty den, som vann på bondtolfvan köpte alltid
»schänkascher» till sin tös för vinsten. Och till andras
också ibland — efter femte toddyskvätten.
Knallen kom, välkomnades och undfägnades på det
frikostigaste med kaffe och gök, långpipa och toddy. Snart
sken hans anlete som ett nyskuradt kopparkrus. Han
gick omkring och talte om historier, sjöng visor och
klappade töserna under hakan och började bli kyssasjuk.
Snart var han uppe i dansen, omhvärfdes af alla
flicksnär-torna, som ropade: »Kalle, ta mej!» och så smått blef han
rent yr i skallemejan.
Innan han visste ordet af, hade de dragit honom in
i sommarstugan, och med ens föllo alla öfver honom, drogo
honom i rocken, nöpo honom i armarna och skreko:
»Kalle! När ska vi gifta oss? Hit med schalen du
lofte migl Hvar ä mina handdukar? Jag ska ha ett
stycke sits! Jag ska––.» Och så togo de ut hans
påse och sletos om tygstyckena och varorna af alla slag.
På fem röda minuter hade de gjort rent husi
Kalle åsåg med häpnad deras framfart — han var
mållös, kanske för första gången i sitt lif. Och varelös
också — det var värre!
Så började han brumma och ville ha igen grejorna.
Men han fick inte en syl i vädret. När han så blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
