Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det gula taket af Anna M. Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tråd, och så snart rullen bekommits, vandrade vi fulla af
skaparglädje ut till platsen för bygget.
Men nu har ståltråd, som varit rullad, en högst
förhatlig egenskap, nämligen att alltid med hårdnackadt trots
böja sig åt ett annat håll än man önskar. I ett par
timmar höllo vi på med våra förtviflade ansträngningar att
bringa denna motspänstiga tråd till att forma sig efter
våra afsikter. Till sist kastade vi med värkande fingrar
och blödande hjärtan bort rullen, hvilken med ett klingande,
hånande ljud föll ned — naturligtvis på ett helt annat
håll än vi tänkt —, och så satte’ vi oss på hvar sin sten
och stirrade dystert framför oss.
På marken låg ett stycke gulbrunt omslagspapper, i
hvilket ståltråden varit insvept. Många stora upptäckter
ha skett af en slump. Newton fann, föranledd af ett
äpples fall, tyngdlagens hemlighet. Alldeles af en händelse
föllo mina blickar på det gula papperet; jag tog upp det
och lade det öfver de fyra väggarna, inom hvilka lilla
Karin satt i en medförd gungstol och stirrade uppåt,
melankoliskt väntande på att få tak öfver hufvudet. Så
lade jag mig på knä och tittade in genom dörröppningen.
O under! Hvem skulle ha tänkt sig något så vackert!
Den mest förtrollande varma, guldgula dager göt sig öfver
allt därinne: öfver stråna på marken, en liten grå sten
i ett hörn, öfver mossa och blad och ett par bleka små
blomster. Och Karin — hur var hon icke förvandlad!
Det kunde icke förnekas, att det i allmänhet var något
visst ytligt i hennes uttryck, och klädningen var ju,
sanningen att säga, rätt enkel, men nu satt hon där som en
fager prinsessa med ögonen fulla af drömmar och med
klädning af glimmande gyllentyg. Det röda lacket på
hennes fot tindrade likt en glödande bloddroppe. En
prinsessa, som kommit ur tusen faror tillbaka till sitt gyllene
slott oskadd — endast att den grymma draken bitit henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
