Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Med 11 porträtt - Svenska skådeplatsens förluster 1898. En återblick af Frans Hedberg - Carl Gustaf Sundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i många år de båda kungliga scenerna, och därifrån
öfvergick han på nytt till de utförande, och man minns honom
med nöje i roller
sådana som markis
Cham-prosé i Richard
She-ridan och som
kammarherre Brattsberg i
De ungas förbund.
Sundberg var ingen
banbrytande natur,
men han hade
tillgodogjort sig de
goda traditionerna från
Hjortsbergs, Almlöfs
och Dahlqvists
glansdagar, och om Gustaf
Kinmanson var den
romantiska älskaren
par preférence där det
gällde »capa y espåda»,
så var Sundberg
själf-skrifven där det gällde
fracken och
salongs-manéren. Under
yngre dagar kunde han
likväl med framgång
kasta bort den veka elegansen och med friskhet och lit
framställa gaminen och till och med Zigenarpojken, och
när han på senare dagar återgaf den gamle emigrantens,
markis de Champrosés roll låg det öfver hela
framställningen ett återsken af den lättfotade, maliciösa grandezzan
ifrån de gamla peruktiderna, af hvilka minnet ännu
hägrade i hans uppväxtår. Äfven han lämnade scenen några
år före sin den 9 januari inträffade död, och följde intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
