Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor. Med 11 porträtt - Carl Gustaf Hammarsköld af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I åtta år satt Hammarsköld kvar på taburetten, några
månader efter statsrådsutnämningen chef for
ecklesiastikdepartementet och sedan under trenne statsministrar, Posse,
Thyselius, Themptander, sysselsatt med läroverksfrågan och
öfriga till kyrko- och undervisningsministerns värf hörande
större och smärre frågor. Hammarsköld var fullgod
la-tinare och medgaf att han aldrig studerat naturvetenskapen.
I dessa brännande frågor kunde han föga åtgöra, men
hans goda vilja betviflade ingen. »De stora frågorna»
upptogo statsministrarna och väl äfven kamrarna. Och
flera ecklesiastikministrar än Hammarsköld, ha lämnat
taburetten utan att bringa läroverksfrågan framåt.
Åtskilliga nya stadgar och stater bära dock hans namn som
kontrasignant.
När tullregimen i februari 1888 gjorde sitt
maktan-träde, afgick den Themptanderska konseljen och
Hammarsköld i den. Nu blef han utnämnd till justitieråd. Många
enskilda förtroendeuppdrag ägnades honom därjämte; han
blef stadsfullmäktig för Stockholm, ordförande i styrelsen
för Stockholms högskola, inspektor för Högre
Realläroverket, medlem af direktionen för hufvudstadens
undervisningsverk. Som Präses i Vetenskapsakademien
fungerade han 1893—94 valdes 1893 Stockholms stad till
medlem af kyrkomötet och 1894 af dess stadsfullmäktige
till ledamot af Första kammaren. Han deltog jämväl i
Svenska bibelsällskapets kommitté och i Svenska kyrkans
missionsstyrelse.
Till alla dessa värf gick han med redbart nit och
sparade aldrig på kraften, som behöfdes för arbetet Han
talade sällan i riksdagen i rent politiska frågor, men ett
sådant yttrande af honom förtjänar väl besinnas. Det
fälldes 1880 den 3 maj, i Andra kammaren, under
diskussionen om majstull, hvilken han motsatte sig, och lyder
sålunda: »En utsträckning af den politiska rösträtten kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
