- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1900 /
134

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stäckta vingar. Berättelse af Elisabeth Kuylenstierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Stäckta vingar.



Af ELISABETH KUYLENSTIERNA.



Nu, Nanna, ha vi ju nästan allting nedpackadt; det
lilla, som återstår, lägger Nanna lika bra ned utan
min hjälp. Jag vill ut och taga afsked af skogen
slätten, medan det ännu är dager, förstår hon det?»

»Ja, fröken, gå lugnt, jag skall nog styra med
packningen,» svarade Nanna, kammarjungfrun.

Inger sprang ned för stentrappan med de glattnötta
stegen och kom direkt ut i den stora hallen med sina
väldiga hängare, hjorthufvuden och imponerande beslagna
kistor. I hörnet alldeles bakom dörren hängde postväskan,
och Inger smekte den halft i förbifarten; den hade ju för
några dagar sedan innehållit löftet, det stora ljusa löftet,
att hon skulle få följa med faster Marika till Rom öfver
vintern. Och var det verkligen något med hennes
konst-närsanlag, skulle hon få fortsätta sina studier på fullt
allvar; icke bara som sista vintern i Köpenhamn mest som
fyllnadsverksamhet på lediga stunder.

Hon slängde sportmössan helt vårdslöst på det blonda,
burriga håret; så var det kavajen och käppen, eh bien!

Hon hvisslade på Lejon, den stora danska hunden,
som hon alltid hade med på sina promenader. Man kunde
icke egentligen säga, att han reste sig villigt ifrån sin
matta. »Hvad skulle hon ut nu för? Hon var då
ohjälplig, det flickebarnet 1 Men sin plikt fick man väl i alla
fall göra,» stod det tydligt att läsa i hans kloka blankt
fuktiga ögon, medan han långsamt och värdigt följde henne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:22:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1900/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free