Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tragedienne af Elin Ameen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
papper i rosetter flaxande på tyget. På hufvudet bar jag
en krona af blad och silfverpapper. Djupt inne i en
skogsdunge hade vi våra repetitioner, och det gick med
lif och lust, fast ingen af oss sett en teater eller ett
teatersällskap. Men en dag öfverraskade min far oss, midt
under det jag deklamerade ett glödande kärlekspoem till
min döende hjälte, som, fallen för rivalens hand, låg med
slutna ögon vid mina fötter. Jag glömmer aldrig min fars
uppsyn — han darrade som ett asplöf och var blek som
ett lärft i ansiktet. Han slet toga och silfverpapper från
mig och kastade min krona på marken — så trampade
han på det, till dess allt mitt härliga sagoglitter låg söladt
i smutsen. Sedan tog han mig i armen och förde mig
hem — och sedan tvingades jag af far att i skolan göra
en af honom förestafvad afbön inför kamraterna och deras
föräldrar, för det jag förledt de andra barnen till syndig
lek med glitter och prål och komedispel...»
Hennes röst skalf vid detta minne, och jag förstod,
hur tanken därpå ännu sved i hennes själ.
»Men, Ruth,» sade jag, »alla barn tycka om att kläda
ut sig och leka riddare och drottningar — icke alla äro
därför födda till skådespelare,,.»
»Nej, icke en bland tusen, men jag är det,» svarade
hon med själfmedveten högborenhet , . . »Jag vet det, jag
är därtill korad — men, o Gud, af hvem . .. Har jag det
ej af Gud, hvem gaf mig det då? . . .»
Hon pressade händerna mot pannan, liksom gripen
af en förfärande ångest. Jag var nu öfvertygad om, att
detta ej var en barnslig fantasi, som fattat så många andra
unga sinnen, utån att det låg djupare, mera ingripande,
och jag insåg i ett nu alla de bittra strider och konflikter,
som däraf måste födas.
»Finns det då ingen utsikt för er,» började jag, men
hon afbröt mig genast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
