Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En tragedienne af Elin Ameen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stått vid deras sida, och att sjukdomen skonat henne. Min
första impuls var att skrifva till henne ett varmt och
deltagande bref, men jag blef hindrad att utföra min tanke
den första dagen, sköt upp det dag för dag, till dess jag
till sist glömde af det.
Äter hade ett par år förgått, då jag en dag på
Sture-gatan midt i vimlet af promenerande och åkande såg den
mycket vanliga synen af en kvinnlig frälsningssoldat, som
bjöd ut Stridsropet åt de förbigående. Jag fäste mig icke
vidare vid henne och såg ej strax hennes ansikte, skuggadt
af den stora, missklädande hatten, förrän jag strök tätt
förbi henne. Hon räckte fram en tidning mot mig, jag
mötte en blick ur ett par oroligt flammande ögon, och jag
hörde en klangfull, melodisk röst säga:
»Stridsropet! — Älskar ni Jesus —vill ni bli frälst?»
Utan att vänta på svar, och då jag gjort en nekande
åtbörd åt den framräckta tidningen, vände hon sig till
nästföljande person med samma fråga, uttalad som en
inlärd läxa, men med organens bedårande klang. Jag hade
sett en hastig skymt af hennes ansikte och öfverraskats af
dess klassiskt regelbundna skönhet, ehuru kinderna voro
insjunkna och ansiktet hade något härjadt öfver sig, liksom
hade hon genomgått ett stort lidande. För öfrigt syntes
detta ansikte mig bekant, men jag kunde för ögonblicket
ej erinra mig, hvar jag sett det förut — måhända liksom
nu på gatan bland en skara andra människor.
När jag kom hem, låg ett exemplar af Stridsropet hos
min jungfru på köksbordet.
»Jaså, har Lina köpt Stridsropet i dag,» sade jag;
»en frälsningssoldat bjöd ut det till mig också, men jag
tog det inte.»
»Ja, ser fröken, hon var så envis, så,» sade Lina
urskuldande, »och så står där ändå ibland så’nt som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
