Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad gamle Flink berättade. Skildring ur verkligheten af I. Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska vi ha oss en kopp kaffe, fast jag inte har något dopp
till eller grädde att bjuda på, för se kon är sin’t, hon
är inte ute förr än till Thomasmässe, men en sockersmula
har jag allt i skåpet; sitt då ned, käre herre, sätt sig där
på sofflocket! Ett så’nt fint skägg han har, aldrig jag
sett mer än en förut med sådant.»
Flink tog sig fundersamt om sin egen haka; hela nedre
hälften af detta gamla fåriga ansikte var tätt bevuxet
med en grof, grå, litet snusblandad skäggstubb, skiftande
i grönt.
»Den där soffan och chiffonniern,» fortsatte han, »är
fint arbete, bara poleringen som fattas Ska inte herrn
snart till å gifta sig å spekulera på’t. Allt det han ser
här, har jag själf gjort, ifrån stugan, som jag byggde, när
jag gick från torpet ända till slefven i grytan. Se, jag
får alltid lof att ha något i händerna, jag trifs inte annars,
fast det här sista året har jag blifvit en krake, ryggen
står inte så länge vid ställningen nu som förr, och det
värsta är, att det börjar tryta med virket för mig. Jag
orkar inte gå till skogen och hugga numer. Denna plankan
har jag bytt mig till för ett baktråg hos Sven i
Fröss-viken, han på andra sidan berget här.»
»Flink är en duktig gubbe,» skrek jag uppmuntrande,
»det syns nog, att han hör till det gamla goda släktet,
som nu håller på att dö ut.»
»Ja, Herre Gud, jaha! Det är andra tider nu än
förr! Det skulle inte gått an på min tid att klä’ sig i
galoscher, hatt och ytterrock, som torpardrängarna nu
komma promenerande i, så’nt prål räckte inte lön till
minsann, men vi var lika starka och friska för det. Aldrig
jag haft en sjuk dag, om jag undantar gikten, som sätter
sig i mig vintertiden emellanåt, men då gnider jag, där
det känns som värst, med polityrsprit, det är själfva knepet
det, och så ger det med sig. Några andra meklamenter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
