Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvad gamle Flink berättade. Skildring ur verkligheten af I. Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gick och fria, men sen så fick jag nog reda på’t, ja Herre
Gud, jahal När en lefvat så länge som jag har en allt
fått se ett och annat af denna världen, men nu ska det
väl snart ta slut. Jag har gjort min kista, den står färdig
på loftet, och om herrn går på kyrkogården så kan han
se, hvar jag ska ligga, jag har satt ett litet kors till märke
vid sidan af Inga Majas kulle.»
Johanna kom nu in igen, och Flink tycktes icke vilja
tala mer utan afbidade kaffet tigande. Men som bönorna
både skulle brännas och stötas först, dröjde det ganska
länge. Slutligen förklarades kaffet dock klart och slogs
rykande hett upp i tvenne koppar. Flink njöt synbarligen.
»Se, jag fryser för jämt nu för tiden, och då värmer
en så’n här tår, bättre än allt annat,» sa han.
När jag druckit tog jag farväl och gick, jag hade
blifvit uppehållen där längre än jag ämnat, men det blef
ej mitt sista besök i den lilla stugan, ty Flink med sina
många minnen från ett snart gånget sekel intresserade mig.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
