Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Vendela Hebbe, af Harald Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rastlöst arbete, utan att dock arbetet förmådde nedtrycka
hennes själs spänstighet, hennes sinnes friskhet. Hon
uppfostrade sina tre flickor, af hvilka den äldsta gifte sig
helt ung, den andra ingick vid Kungl. teatern och dog i
ungdomens vår, den yngsta blef operasångerska, sedan
sånglärarinna, och har som sådan kärleksfullt vårdat den
goda moderns ålderdom. I fru Hebbes våning samlades
gärna under några aftontimmar en litterär vännekrets, i
hvilken dagens litterära och artistiska frågor dryftades,
ingalunda minst teaterns. Bland dem, som först
frekventerade dessa aftonsamkväm voro naturligtvis de ledande
männen i Aftonbladet. Där föddes de flesta af C. J. L.
Almqvists musikaliska kompositioner, hvilka fru Hebbe
först gaf en musikalisk dräkt, ty Almqvist själf angaf
endast med ett finger å klaviaturen den tongång, han åsyftade.
Där tog studenten Jolin sin lilla stockholmska åhörarkrets
med storm, som han förut tagit den större upsaliensiska,
innan han vågade sig upp på Kungl. teaterns scen. Där
var Herman Sätherberg en trogen gäst, där voro Lars
Hierta och August Sohlman som barn i huset, dit infördes
resande konstnärer och diktare, icke minst utländska och
danska. Det var en af de danska diktarna, som blef äldsta
dotterns make. Under riksdagarna sågs ofta Thomander i
den Hebbeska aftonkretsen och under sin sista riksdag var
han hennes hyresgäst.
Från 1848 bodde fru Hebbe under en lång följd
af år i Aftonbladets hus, 21 St. Nygatan, men sedan
»Magistrarna» med 1852 öfvertagit tidningen hade hennes
penna icke mycket med bladets spalter att beställa. Hon
vistades tidtals utomlands. Med tilltagande år blef hon
mera intresserad af sagans värld och utsände på
1870-talet några samlingar barnsagor af friskt lynne, ofta
inspirerade af barndomsminnena från Sandsjö. En af dessa
sagoböcker öfversattes på norska, en af hennes romaner
på tyska. Ett af henens skådespel är uppfördt i Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
